du är för bra för mig.
Jag har hittat rätt människa för mig själv
men jag är så rädd.
Han är världens finaste och varje gång jag hör hans röst pirrar det i hela kroppen.
jag önskar jag vågade säga allt jag känner inombords men någonstans
i huvudet hör jag en röst som säger ingen kan tycka om dig, du är värdelös.
Jag försöker göra allt rätt men det blir bara fel.
Bränd har jag blivit många gånger men inte av en så perfekt människa,
det skulle vara en helt annan grej att bli bränd av honom för det skulle göra
så ont och jag klarar inte det.
Jag vill inget annat än att vara med honom, allt har gått så fort
och jag är glad för att det gjort det för jag vill inte vara utan honom.
Jag börjar uppskatta allt i livet lite mer för varje dag som går
men varför är jag så rädd?
Varför skulle han vilja vara med mig, vad ser han som jag inte ser.
världens mest komplicerade människa med en trasig bakgrund
och sjukt rädd för saker.
Nu är det slut på detta, om jag ska släppa in någon är det han.
mamma hade du träffat han hade du varit lika glad som jag,
han får mig att le trots att jag bara vill gråta.
om du någonsin läser detta. förlåt.
Kommentarer
Trackback